måndag 10 augusti 2009

Story of Niklas - Part II:

Niklas växte så sakteliga upp och skulle börja läsa på gymnasium, hans usla betyg

och totala brist på ambition ledde till slut att sökte in på "tomtelinjen" med "hockeyspelstillverkning" som tillval. (cred - dj cats lista)

Där utmärkte han sig dock snabbt som en toppelev inom ämnet "Tapetsering av pepparkakshus"

Men det var fortfarande svårt för Niklas i den sociala miljön, han försökte vinna
vänner genom att imponera med sitt brinnande intresse för akvariedekorationer från zimbabwe men hade svårt att finna likasinnade.

Han började bli allt mer extrem i sina försöka att hitta vänner och så en dag för att roa sin omgivning stack han en gaffel i sitt eget knä, utan att någon reagerade på hans desperata försök till "slapstick" humor.

Då brast det plötsligt för honom, han ställde sig mitt i matsalen och snyftade fram

sin favorit låt "Tommy Tvättbjörn" av Jocke Boberg

(Jag vet en liten lätt björn, en riktig liten skvättbjörn, han heter Tommy Tvättbjörn.
Hans päls är grå i kragen, han jagar hela dagen för att få mat i magen.
han söker bär och knoppar och små små djur som hoppar.

Sen tar han dom och doppar, Han doppar dom i vatten den och tvättar fort som katten, den kloke lille knatten.

Tommy tvättbjörn i amerika, blank i pälsen alltid ren och fin,

tommy tvättbjörn o tommy tvättbjörn du behöver ingen tvättmaskin.
)

till slut fick Niklas a.k.a symaskinen hjälp av en oerhört vacker och gudabenådad man vid namn Mattias.

Han rykte upp Niklas och ringde efter hjälp.

Roliga doktorer med lustiga piller och en ovanligt mysig tröja där
armarna satt fast i varandra kom och tog hand om den förtappade själen Niklas.

När han kom till deras vårdhem upptäckte dom snabbt vad som var fel och såhär skrev dom efter sin undersökning. (cred?)

"Under en normal uppväxt brukar den sk. infantila pervisionen dvs barnets potentiellt polymorfa driftutlevelse

successivt bearbetas och så småningom blockerats. Men i Niklas fall har socialitions processen stagnerat, alltså

inkorporerandet av fadersgestalten i psyket har aldrig ägt rum. Niklas har en deformerad bild av yttervärlden i

relation till sig själv. Han har ett obefintligt överjag och ett infantilt kvardröjande i det orala stadiet.

Hela hans störda personlighet pockar alltså på omedelbara behov och tillfredställelse och han är därför ett klassiskt exempel på en


"persona imatura" (en omogen och asocial typ).

Han fick tillslut komma ut från hemmet, gick ut gymnasiumet Och han inledde

en karriär med att sy suspensoarer av galltskin,
Men eftersom efterfrågan var väldigt liten så fick han snabbt ge upp även det här.


End Part 2. To be continued.

Inga kommentarer: