lördag 24 oktober 2009

"Brothers, what we do in life... echoes in eternity"


Hejsan igen allihop.

Delvis pga av föregående inlägg kommer här ett till som jag funderat lite på...

För trots mitt hat mot ljudpajsarna som väckte mig så blir jag på något underligt sätt imponerad av deras energi.. (ja dom får betalt...)

Men ändå? Ser hela tiden folk med en orimlig mängd energi, på stan, på jobbet och inte minst på facebook...

Folk som hela tiden måste hitta på något och jag börjar undra.... Vart har alla lata människor tagit vägen?

Vet att det finns några av oss därute, och det är dags att vi enar oss...

Jag vet att jag härmed hänger ut mig som en ledare, en härförare för oss lata och därmed blir en enkel måltavla.. Men det är lugnt, jag gör det för er mina underbart lata medmänniskor...

Jag vet vad ni tänker:

"Wow, Mattias är ju precis som William Wallace i Braveheart!"

Men jag är nästan som en av er, bara en bättre variant....

Visst kan det ibland vara bra att att göra något vettigt, men det har gått för långt nu, det är dags att vi tillsammans ger oss in i kampen!

Vi har våra rättigheter!

*Att sitta kvar i soffan och därmed förhindra att latmasken kryper ut är en arbetsinsats som borde generera pengar

*Om alla lagade mat själva hela tiden, hur skulle det då gå för alla pizzerior och kina resturanger?

*Att titta på Premier league och dricka öl är som fullmånen och tidvattnet, det går inte att göra något åt.

*"Jag vet inte" är ett fullgott svar på dom flesta frågorna och betyder inte "Jag skall kolla upp svaret och återkomma."

*Om det inte fanns lata människor, vem skulle ni då jämföra er med och känna er duktiga?

*Att dricka öl och sitta still är en hobby

*En säng och Tv hör ihop, det är som bilar och bensin

*Att fjärkontrollen till tv:n har batteri är huvudprioritet i vilket sunt förhållande som helst.

Så, upp till kamp...


"At my signal, unleash hell."


P.S Är medveten om ironin med citat från gladiator till det här inlägget och tycker om det.

P.S 2. Ni präktiga as som tar allt på allvar, knip ihop brölådan och testa att skratta en gång...det är inte farligt, jag lovar.

Inga kommentarer: